Genomförd arbetsdag i Mörtälven

Lördagen den 7 Augusti samlades ett flertal av de Fvof som ingår i Eda fiskevårdskrets vid Mörtälven i Storeken Bortan.

Denna dag hade vi fältdag och fick lära oss av Tomas Jansson " Kräftmannen AB" hur man gör i ordning lekbäddar för Öring.
Trots allmän inbjudan ( inbjudan på bloggen ) så kom tyvärr få medborgare som inte har anknytning till Fvof.
Projektet är Eda fiskevårdskrets första riktiga projekt. Kretsen sökte ihop med Bortan-Häljebodas Fvof sammanlagt 250 000kr från Leader för att kunna genomföra projektet.
Tack vare Leader och ideelt arbete så är vi nu snart i hamn och vi hoppas att fler öringar ska leka i Mörtälven.
Vid projektets start så var lekbäddarna lätträknade på sträcken Storeken till Åsetjärnet ( ca 800 m). Detta beror på att Mörtälven varit en timmerflottningsälv.
För att kunna flotta timret så fick man rensa älvarna på sten
Efter arbetet nu är klart så har vi ökat från 1 eller 2 lekbäddar på hela sträckan till 2 st var 50 meter.
Detta ska på sikt ge fler öringar i älven samt på sikt fler storöring ute i Storeken.
Denna dag så var vi 20 personer på plats och med all den hjälpen så byggde vi 4 lekbäddar på några timmar. Är man många så flyttar man ton av sten snabbt.
De foton som nu följer har tagits av duktiga Joakim Inot som även är med i fisketeamet FIsh n slips

Projektledare Daniel Nilsson manar på gubbarna

Kurt Emtman " FotoEMtman " var även med denna dag som representant för sin Fvof. Han bjöd även på Kolbullar denna dag.

Med många armar och ryggar så kan många ton sten och grus flyttas tillbaka till älven på kort tid. Här anläggs en lekbädd samt uppväxtområde för Öringyngel

Vi var många folk denna dag, 20 st. Alla gjorde sin arbetsinsats. Ena stationen var att bära grus i hinkar ner till älven, och en annan var att Jobba i älven med sten.
Vi hade även ett gäng som var med och lärde sig från land och hejade på övriga. De flesta kom från respektive Fvof , men även några tyska turister ville lära sig.

Betraktande av ett väl utfört jobb. En ny lekbädd och bredvid en möjlighet för öringyngel att kunna gömma sig och leta mat.

Detta projekt har möjliggjorts med hjälp av bidragspengar från EU / Leader

Försurning och pH-sond

Försurning av sjöar och vattendrag

Sveriges blev påverkat av sur nederbörd under 1900-talet. Flera instanser i Sverige jobbar för att minska försurningens inverkan på våra vatten. Om vi inte arbetar med detta så kommer heller inte de andra jobben med biotopvård eller fiske att ge resuutat. Utveckling och forskning sker hela tiden för att hålla våra vatten vid bra status.

Den huvudsakliga orsaken till försurning är den omfattande förbränningen av svavelhaltig kol och olja under 1900-talet. Värmland och västra Götaland är två områden i Sverige som fått mycket av dessa utsläpp. Minskade utsläpp har lett till att nedfallet av sulfat nu är nere på samma nivåer som för hundra år sedan. Däremot så finns dessa försurade ämnen i marken runt våra vattendrag och vid kraftiga regn tar sig dessa ner till våra vatten. Detta fenomen kallas för surstöt. Detta sura vatten mäts i måttet pH.

PH

pH är ett logaritmiskt mått på surhet. För många låter det kanske som att pH 7 och pH 6,7 är ungefär lika, men bara i dessa tre decimalsteg ned är försurningen fördubblad.
Det innebär att en lösning med pH 6 är 10 gånger surare än en lösning med pH 7. En lösning med pH 4 är 1000 gånger ggr surare än en lösning med pH 7.

Påverkan på fisk

Försurningens effekter på vattenlevande organismer blir märkbara när pH-värdet ligger kring 5-6 och det är då inte nödvändigtvis pH-sänkningen i sig som är huvudorsaken utan följdeffekter av den, såsom utfällning av metaller som aluminium. Fisk tar huvudsakligen skada av låga pH-värden samt höga halter av oorganiskt aluminium som löses ut i vattnet vid försurning. Det är främst rommen som tar skada av det låga pH-värdet då rommens äggskal bryts ner, vilket leder till att rommen inte kläcks.
Yngel och vuxen fisk är mer känsliga för utfällningen av aluminium då denna kan sätta sig på gälarna och kväva fisken. För de bottenlevande djuren så är musslor, snäckor och kräftdjur mest känsliga för försurning eftersom det blir svårt att bygga skal. Även plankton påverkas av försurning vilket leder till att det ekologiska kretsloppet rubbas då de dels utgör föda för många djur men också då de producerar syre.

Mört en indikator

Mört är en av våra känsligaste fiskarter och skulle den ha minskat eller försvunnit kan man misstänka försurningsskador. Ovanligt stora fiskar i vattnen kan betyda att försurningen slagit ut mycket fisk och de få som klarar sig kan växa utan konkurrens. Karpfiskar såsom sarv och mört är känsligare än abborre, gädda och öring. Reproduktionen hos mört och sarv blir störd redan då pH understiger 6 medan abborren, gäddan och öringen påverkas runt 5,5. Kräftor och öring får problem då pH understiger värdet 6. 

Kalkning för att rädda vattnen

För att få ordning på det här med försurade vatten så kalkar vi våra vatten. Detta gör att vattnet ändrar sin pH tillbaka mot neutralt. Kalkpulver sprids via båt eller helikopter i sjöar samt kalkdoserare i rinnande vatten. Kalkningen sker under sommar och höst i sjöarna och i rinnand e vatten under de isfria månaderna. Kalkning på land får dock sällan göras då kalket påverkar djuren på marken negativt. I Värmland är det Värmlands läns kalkningsförbund som förvaltar kalkningen.
Uppföljningar görs under året med hjälp av vattenprovtagning. Detta görs genom vatten insamling som skickas till ett labb. Provtagningarna ska tas vid ökande vattennivåer för att träffa surstötarna. Flera provtagningar görs på flera vatten under ett år. Detta görs i hela Värmland ( samt hela Sverige ). Länsstyrelsen sammanställer sedan i slutet av året och gör sedan en kalkningsplan för nästa år. Planen kommer då öka eller minska det ton kalk som ska spridas per vatten.
Vattenprovtagningen ger en ögonblicksbild på pH (samt andra parametrar) vilket ger ett hum om hur kalkningen verkat.

Olika typer av kalkning

båtkalkning

Helikopter kalkning

Ph sond

Länsstyrelsen Värmland ihop med Kräftmannen AB gör just nu ett experiment som är unikt för Sverige i ett av våra vattendrag där man placerat en PH-Sond.
Ph-sonden ligger i vattnet och mäter kontinuerligt det vatten som strömmar förbi de givare som sitter i sonden. På detta vis kan man få en uppfattning om variationerna av ämnen i vattnet och få mer lärdom.

Ph-sond från Länstyrelsen Värmland

Resultat Ph-sond

De första resultaten som man sett av sonden är att pH-värdet kan variera kraftigt under kort period.
Bilden visar ph-värdet till vänster under en periodsmätning på ca 15 minuter.
Då sonden även mäter vattenhastighet så ger sonden större lärdom om just detta vattendrag då man kan se hur just tillförande vatten påverkar ph- värdet och hur snabbt det går.

Underlagsinventering för fiskevårdsplaner

Elfiske för underlag till fiskevårdsplaner

Under augusti utförde Kräftmannen AB ihop med Fiskeresurs i Eda elprovfisken i 6 Fvof, resultatet ska bli en del av de åtgärderna som ska finnas i fiskevårdsplanerna för resp fvof.
Elfiske är en metod som är vanlig att använda i rinnande vatten för att antingen få reda på vilka arter som finns i vattendraget eller hur stor population det finns av en specifik art.
Enkelt förklarat så går elfisket till så att man använder sig av ström för att locka till sig vattenlevande djur som när de närmar sig strömmen bedövas.
Man kan sen håva upp dem och lägga dem i en hink med vatten för att senare räkna över och artbestämma.
De är bedövade en kort stund och efter artbestämning och räkning så släpps de tillbaka till vattnet.

Arter

Vi elfiskade denna dag i lokaler som inte tidigare inventerats eller som inventerats för mycket länge sen.
Arter vi hoppades på var öring och flodkräftor. 
Öring då de flesta Fvof uttryckt sig att de vill satsa på ädelfisken i området.

Elritsa

Det finns flera arter som kan påvisa hur bra vattenkvalite som det är i vattnet, en av dessa är Elritsa eller Örkytt som vi kallar dem lokalt. Dessa fiskar kan påminna om Öring när man ser dem i vattnet men de skiljer sig ganska mycket vid närmare undersökning.
Elritsan är en bra indikator för bra vattenkvalitet, men är även effektiv på att dels käka upp Öringyngelns mat men även att de kan äta öringyngel. Så lagom är bäst av dessa. När Öringen blir större så kan den äta elritsan i sin tur då öringen blir större än elritsan.

Bäcknejonöga

I flera av vattnen fick vi även upp urtidsdjuret Bäcknejonöga. Dessa trivs även de i vatten med bra kvalitet. De lever av alger och liknande och vandrar alltid upp  i system där de leker i "ormgropar".
Ynglen av dessa kläcks där som larver och börjar efter de bklivit vuxna sin egna vandring uppåt i systemet.. nejonöga finns även i större modeller som Flodnejonöga och Havsnejonöga. Häromkring har vi dock den mindre modellen bäcknejonöga.

Vattendragen

Våra vattendrag ser tyvärr ganska likvärdiga ut i kommunen. Vattenkvaliteten kan variera men just denna syn är ett vanligt inslag. Vattendraget blev rensat på sten under flottningsperioden.
Detta ger att det inte finns så mycket ståndplatser för Öring att äta sin mat på. Det blir också en sämre produktion av insekter som öringen behöver för att bli såpass stor så den kan vandra ut till sjö och börja äta fisk.
Insekterna är egentligen den art vi ska gynna för att i sin tur kan få en större Öringstam.

Nedan ses ett bättre vattendrag där det är rikligt med sten

Öringens mat

Öringen äter det mesta i insektsväg gärna sländor , maskar, knott, mygglarver men även små kräftyngel.
En av dagarna kunde vi utbrista i glädje då vi hittade ett rinnande vatten med flodkräftor i , i detta vatten visste man inte om att det fanns flodkräftor. Mycket positivt för framtiden

Resultat av dessa elfisken kommer att bli ett underlag för Fiskevårdsområdenas fiskevårdsplaner. . Det kommer alltså att vara ett arbetsmaterial för att kunna göra i ordning dessa vatten och kunna öka vissa av arterna.

Är du intresserad av hur man gör biotopvård i vatten och vill hjälpa till själv?
Ta gärna kontakt med fiskevårdskretsen eller din lokala fiskevårdsförening. Det behövs alltid folk som hjälper till att spetta ut stenar i vattnen
Du kan även läsa denna mycket bra publikation om arbete i rinnande vatten

Ekologisk restaurering av vattendrag