Försurning och pH-sond

Försurning av sjöar och vattendrag

Sveriges blev påverkat av sur nederbörd under 1900-talet. Flera instanser i Sverige jobbar för att minska försurningens inverkan på våra vatten. Om vi inte arbetar med detta så kommer heller inte de andra jobben med biotopvård eller fiske att ge resuutat. Utveckling och forskning sker hela tiden för att hålla våra vatten vid bra status.

Den huvudsakliga orsaken till försurning är den omfattande förbränningen av svavelhaltig kol och olja under 1900-talet. Värmland och västra Götaland är två områden i Sverige som fått mycket av dessa utsläpp. Minskade utsläpp har lett till att nedfallet av sulfat nu är nere på samma nivåer som för hundra år sedan. Däremot så finns dessa försurade ämnen i marken runt våra vattendrag och vid kraftiga regn tar sig dessa ner till våra vatten. Detta fenomen kallas för surstöt. Detta sura vatten mäts i måttet pH.

PH

pH är ett logaritmiskt mått på surhet. För många låter det kanske som att pH 7 och pH 6,7 är ungefär lika, men bara i dessa tre decimalsteg ned är försurningen fördubblad.
Det innebär att en lösning med pH 6 är 10 gånger surare än en lösning med pH 7. En lösning med pH 4 är 1000 gånger ggr surare än en lösning med pH 7.

Påverkan på fisk

Försurningens effekter på vattenlevande organismer blir märkbara när pH-värdet ligger kring 5-6 och det är då inte nödvändigtvis pH-sänkningen i sig som är huvudorsaken utan följdeffekter av den, såsom utfällning av metaller som aluminium. Fisk tar huvudsakligen skada av låga pH-värden samt höga halter av oorganiskt aluminium som löses ut i vattnet vid försurning. Det är främst rommen som tar skada av det låga pH-värdet då rommens äggskal bryts ner, vilket leder till att rommen inte kläcks.
Yngel och vuxen fisk är mer känsliga för utfällningen av aluminium då denna kan sätta sig på gälarna och kväva fisken. För de bottenlevande djuren så är musslor, snäckor och kräftdjur mest känsliga för försurning eftersom det blir svårt att bygga skal. Även plankton påverkas av försurning vilket leder till att det ekologiska kretsloppet rubbas då de dels utgör föda för många djur men också då de producerar syre.

Mört en indikator

Mört är en av våra känsligaste fiskarter och skulle den ha minskat eller försvunnit kan man misstänka försurningsskador. Ovanligt stora fiskar i vattnen kan betyda att försurningen slagit ut mycket fisk och de få som klarar sig kan växa utan konkurrens. Karpfiskar såsom sarv och mört är känsligare än abborre, gädda och öring. Reproduktionen hos mört och sarv blir störd redan då pH understiger 6 medan abborren, gäddan och öringen påverkas runt 5,5. Kräftor och öring får problem då pH understiger värdet 6. 

Kalkning för att rädda vattnen

För att få ordning på det här med försurade vatten så kalkar vi våra vatten. Detta gör att vattnet ändrar sin pH tillbaka mot neutralt. Kalkpulver sprids via båt eller helikopter i sjöar samt kalkdoserare i rinnande vatten. Kalkningen sker under sommar och höst i sjöarna och i rinnand e vatten under de isfria månaderna. Kalkning på land får dock sällan göras då kalket påverkar djuren på marken negativt. I Värmland är det Värmlands läns kalkningsförbund som förvaltar kalkningen.
Uppföljningar görs under året med hjälp av vattenprovtagning. Detta görs genom vatten insamling som skickas till ett labb. Provtagningarna ska tas vid ökande vattennivåer för att träffa surstötarna. Flera provtagningar görs på flera vatten under ett år. Detta görs i hela Värmland ( samt hela Sverige ). Länsstyrelsen sammanställer sedan i slutet av året och gör sedan en kalkningsplan för nästa år. Planen kommer då öka eller minska det ton kalk som ska spridas per vatten.
Vattenprovtagningen ger en ögonblicksbild på pH (samt andra parametrar) vilket ger ett hum om hur kalkningen verkat.

Olika typer av kalkning

båtkalkning

Helikopter kalkning

Ph sond

Länsstyrelsen Värmland ihop med Kräftmannen AB gör just nu ett experiment som är unikt för Sverige i ett av våra vattendrag där man placerat en PH-Sond.
Ph-sonden ligger i vattnet och mäter kontinuerligt det vatten som strömmar förbi de givare som sitter i sonden. På detta vis kan man få en uppfattning om variationerna av ämnen i vattnet och få mer lärdom.

Ph-sond från Länstyrelsen Värmland

Resultat Ph-sond

De första resultaten som man sett av sonden är att pH-värdet kan variera kraftigt under kort period.
Bilden visar ph-värdet till vänster under en periodsmätning på ca 15 minuter.
Då sonden även mäter vattenhastighet så ger sonden större lärdom om just detta vattendrag då man kan se hur just tillförande vatten påverkar ph- värdet och hur snabbt det går.

Förundersökning i Öjenässjön

Förundersökning inför Biotopvårdande arbeten

När man ska utföra biotopvårdsarbeten så sker detta i tre huvudsteg.

1: Förundersökning : Man har ett önskemål eller ett mål och åker ut på plats för att undersöka hur nuläget är och tar nödvändiga prover för att gå vidare.

2: Utförande : Utifrån De resultat man fick från undersökningarna av platsen så utför man det arbete som man tror behövs för att uppfylla målet

3: Uppföljning : Nya undersökningar och värderingar om man uppnåt målet ( eller delmålet ) utfirån det arbete som gjorts i steg 2.

I Öjenässjön i Fjällsjön-Öjenässjöns Fvof utförde vi just en förundersökning under veckan.

Syfte och Mål

I Öjenässjön planterade man ut Röding för ca 30 år sedan. Dessa utplanterades i storlekar på ca 10-15 cm. Efter åren som gått så har det men jämna mellanrum kommit upp Röding ur sjön. Man har fått Röding på över 3 kg i nät men även fått upp mindre storlekar på pimpeltävling. Men idag vet man inte hur det ser ut med föryngring. Vi kan just nu bara tro att det sker föryngring i sjön och vi vet inte heller hur stor population av Röding det finns i sjön. Öjenässjön är en klarvattensjön med djup på runt 28 meter. Vi vet att det finns mycket småkräftdjur i sjön som Rödingen kan äta. Vi vet även att vattenkemin i sjön är bra gällande pH värde.

Vattnet är mycket klart i Öjenässjön, Djupet ner till bottnen på fotot är ca 2 meter

Vårat syfte denna dagen var att undersöka följande parametrar.
1: Finns lämpliga lekbottnar för Rödingen i Öjenässjön ?
2: Har vi grynnor som kan användas för leken
3: Undersöka om bottnarna vid djup på 28 meter har bra syresammansättning
4: Provfiska på individer på djup mellan 20-28 meter och se om det är Röding
5: Skicka in E-dNa analys för att se vilken artsammansättning det finns i sjön. 

Svaren vi fick utifrån dessa frågeställningar ska hjälpa oss att bestämma hur nästa omgång med undersökningar ska gå till. 

Tomas "Kräftmannen AB " Jansson på gång med syrgasmätning

Undersökning Lekbottnar

Röding är inte speciellt kravstor på sina lekmiljöer men det får gärna vara sten och grusbottnen med bra syresättning i området. Vi började med att undersöka strandzonerna i sjön och såg att det längs stora delar av sjön ligger just stenbottnar med olika storlekar på grus och sten. Djupet varierade i strandzonen från 1 meter med branter ner till 7-8 meter.  På vissa ställen kunde man se att det börjat sedimentera bland stenen och detta gör då att det är svårt för romkornen att placeras i säkra zoner för romätare. Romkornen lägger sig då uppe på bottnen istället för i hålrum. Mellan 25-50 % av strandzonen såg dock bra ut.

Undersökning grynnor

Då rödingen gärna leker på passande bottnar ner till 7-8 meter och det ska vara syresatt vatten så brukar grynnor vara bra ställen. Mitt ute i Öjenässjön hittar vi ett mycket häftigt område där djupet går från 28 meter till ganska omgående upp till 4 meter och sedan ända upp till 1 meter. Grynnan är uppdelad i 2 fält och är runt 200 kvm stor. Bottnen på grynnan består av stenar död ved och grus. Vi hittar även på två till ställen i sjön små grynnor med bra syremöjligheter.

Undersökning Syrgas

Vi kunde efter syrgasmätning på de största djupen konstatera att det är bra syrgasmättnad ( sjön hade blandat sig så inga skiktningar fanns i vattnet )

Undersökning provfiske på individer på djupet

Några försök gjordes på att fiska efter fiskar på djup mellan 20-25 meter. Tyvärr var det inga Rödingar vi fick på kroken utan fina abborrar. Efter ett tag började ekolodet krångla så vi fick avbryta detta försök.

Undersökning E-DnA

Vi tog vattenprover på 3 olika ställen i sjön och på olika djup. Vattnet vi tog har nu filtrerats och filtren är skickade på analys. Provsvaren kommer påvisa de fiskarter som finns i sjön . Om labbet får träff på få DnA-strängar med Röding så kan vi misstänka att stammen är liten.

Sammanfattning av dagen

Vi hade en mycket fin dag på Öjenässjön och våra undersökningar denna dag gav oss bra underlag för fortsatt arbete.
Vi kommer skriva en plan för arbetet ihop med fiskevårdsföreningen. Planen kommer inbegripa utkörning av lekgrus på strategiska ställen för att öka de ytor där lek kan ske. 
Ett eller flera provfisken på försommarn / sommaren med nät med syfte att hitta Rödingyngel.
Utföra flera syrgasmätningar under året. Invänta svaren från E-DnA undersökningen och göra en utvärdering från den.

Kom ihåg att om ni vill fiska i Öjenässjön och får upp Röding så släpp tillbaks den. Vi vet ännu inte hur stort uttag som kan göras av Rödingpopulationen

Båtramper byggda

Båtramper färdiga för isättning åt gäddsugna båtfiskare 

Nu har vi i samarbete med HögAB och bra markägare fortsatt med att bygga båtisättningsplatser åt fiskevårdsföreningarna.
Hittills har vi ökat tillgängligheten i fyra vatten med hjälp av båtisättningsplatser. Vi har flera som ska byggas, vi inväntar bara beslut från Länsstyrelsen.

Båtisättning i Edsjön Skillingmark.

En av ramperna är i Skillingmark neranför Coop i SKillingsfors. Här har även funnits en ramp tidigare men den började bli svårtrailad , Nu har vi jämnat till den och städat upp kring.
Så det är bara att dra med sig båten upp till Skillingmark nu och utforska Edsjön och Björkelången för aggressiva slemraketer :)

Båtisättning i Stora Haraldstjärnet i Långlanda.

Lersjöarnas fiskevårdsförening valde att öka tillgängligheten i Stora Haraldstjärnet, detta från Långlandasidan. Vid denna ramp finns även grill möjligheter och inom en snar framtid kommer det finnas möjlighet att vandra upp till Haraldstjärnet från Tallmons naturreservat. Vill ni testa ett häftigt vatten med fina abborrar och glupska gäddor så ta med båten till Stora Haraldstjärnet. Om man fortsätter vägen förbi så hamnar man vid lilla Haraldstjärnet och där har man även placerat en fin brygga.

Båtramp i sjön RInnen i Håltebyn

Har ni varit sugna på att fisk i Sjön Rinnen i Håltebyn-RInnens Fvof? Nu har fiskevårdsföreningen tillgängliggjort detta fina vatten som ligger i fantastisk natur med både en båtramp samt en brygga. Båda i närhet av varandra. Rinnen är en avlång sjö med intressanta grynnor , småöar och vikar. Här finns mycket stor chans för att få härligt spögung. Sjön ligger på gränsen mellan Årjäng och Eda i Håltebyområdet. Åk gärna hit och testa lyckan.. Jag vet att jag ska iaf. :)

Alla ramperna är nu utmärkta i Fiskekartan